K2 eller K3 – vad är skillnaden?

Som företagare finns det en uppsjö av krångliga ord och förkortningar som är viktiga att hålla koll på. Ett par av dessa är K2 och K3 – benämningar på två vanliga regelverk för upprättande av årsredovisning. I den här artikeln reder vi ut skillnaderna mellan de båda, samt hur du håller koll på vilket regelverk som passar ditt bolag.

För de allra flesta av oss ringer troligtvis inte särskilt många klockor alls när vi hör beteckningarna K2 och K3. Ett fåtal kanske tänker på K3-regementet i Karlsborg. Och relativt många känner såklart till världens högsta berg, K2. 

Men att K2 och K3 också är vanliga begrepp inom redovisning, ja det behöver man nog vara ekonom eller företagare för att ha koll på. Och inte ens alla företagare vet nog med säkerhet vad de båda regelverken egentligen innebär. Att förstå sig på bokföring och redovisning kan ju faktiskt vara lika svårt som att bestiga berg ibland. Tur då att Wint finns och kan reda ut begreppen.

K-regelverken reglerar utformningen av årsbokslut och årsredovisning

I Sverige finns fyra olika så kallade K-regelverk, som vart och ett innehåller regler om utformning av årsbokslut och årsredovisning, samt hur man värderar intäkter, kostnader, tillgångar och skulder: K1, K2, K3 och K4.

K1-regelverket gäller för företag som upprättar så kallade förenklade årsbokslut, medan K4-regelverket behandlar så kallad koncernredovisning enligt internationella redovisningsstandarder. K2 och K3 är dock de två vanligaste regelverken.

Huvudregeln är att alla icke-noterade företag ska tillämpa K3-regelverket vid upprättande av årsbokslut. Vissa “mindre företag med enklare förhållanden” (Bokföringsnämndens formulering) kan dock välja att tillämpa K2 istället.

Läs också: “5 vanliga missar företagare gör med årsredovisningen”

Vad är skillnaden mellan K2 och K3?

Den stora skillnaden mellan K2 och K3 är att K2 är ett förenklat regelverk som är enklare att tillämpa än K3. I stort bygger K2 på ett antal standardiserade regler och schablonbelopp som man ska utgå från när man gör sitt bokslut, vilket gör årsredovisningen enklare att utföra. Men det innebär också lite färre möjligheter att anpassa den efter sin verksamhet eller sina behov. 

K3 är istället ett principbaserat regelverk, vilket innebär att det inte finns lika många standardiserade regler att följa. Årsredovisningen blir därmed mer omfattande och mer komplicerad för den som upprättar den, men den innebär också större möjligheter att anpassa efter sin verksamhet.

K3 är som sagt det huvudregelverk som alla icke-noterade bolag förväntas följa – framförallt eftersom den innehåller mer utförlig information som eventuella externa intressenter kan dra nytta av.

En fördel med K3 jämfört med K2 är att den förstnämnda dessutom erbjuder större möjligheter att “aktivera utgifter”” – d.v.s. bokföra en utgift som en anläggningstillgång i balansräkningen istället för att bokföra den som en direkt kostnad. Kostnaden tar du istället i form av avskrivningar under de år som du förväntas använda tillgången.

Mer läsning: “Varför gör man avskrivningar?”

Vilka får tillämpa K2?

För dig som företagare innebär K3 dock att redovisningen blir mer komplex, kostar mer och att du avslöjar mer om ditt bolag – vilket du kanske inte vill göra om du inte har några externa intressenter (exempelvis investerare eller långivare) att förhålla dig till.

Därför kan vissa bolag aktivt välja att använda sig av K2 istället, förutsatt att de räknas som “mindre bolag”. För att ta reda på vilka bolag som räknas som mindre behöver man vända sig till årsredovisningslagen som definierar vad som räknas som ett större företag.

Större företag är:

  • Noterade företag, eller
  • Bolag som i de två senaste årsredovisningarna uppfyller minst två av nedanstående tre kriterier (samma kriterier båda åren):
    – Fler än 50 anställda i genomsnitt
    – Mer än 40 miljoner kr i balansomslutning
    – En nettoomsättning som är högre än 80 miljoner kronor.

Om man INTE uppfyller kriterierna för att räknas som ett större bolag, kan man följaktligen definieras som ett mindre bolag och får därmed använda sig av K2-regelverket, vilket kan räcka gott och väl för att ge en rättvisande bild för många små företag.

Även om man räknas som ett mindre bolag bör man dock vara medveten om att redovisning enligt K2 kan leda till kraftigt varierande resultat mellan åren. Framförallt om man till exempel behöver göra underhåll på fastigheter, eftersom sådana kostnader inte får aktiveras som tillgångar utan måste kostnadsföras direkt när man använder sig av K2, vilket kan ge stor negativ effekt på resultatet.

Innan man beslutar om att använda sig av K2-regelverket bör man därför säkerställa att sådan redovisning kommer att kunna ge en rättvis bild av bolagets ekonomi över tid.

Kan man byta fritt mellan K2 och K3?

Eftersom K3 är standardregelverket är det alltid tillåtet att byta från K2 till K3. Byta från K3 till K2 får ett bolag dock bara göra en enda gång.

Om ditt bolag tidigare använt sig av K2 men har bytt till K3 krävs därför särskilda skäl för att få byta till K2 ytterligare en gång. Ett sådant skäl kan till exempel vara att bolaget tillhör en ny koncern eller att du sålt av en stor del av bolagets verksamhet.

Bra att veta är också att det inte är tillåtet att plocka vissa delar från K2 och andra delar från K3 när man gör sin årsredovisning, utan de båda regelverken måste följas i sin helhet.

Vilket regelverk passar för dig?

Om du driver ett bolag som kan definieras som ett “mindre företag med enklare förhållanden” har du alltså möjlighet att använda dig av K2 om du vill – vilket skulle kunna innebära att din redovisning blir lite enklare att administrera. Dessutom behöver du inte lämna ut lika mycket information om ditt bolag till dina konkurrenter.

För att avgöra om K2 är relevant för dig får du helt enkelt ställa dig frågan om du tror att den typen av standardiserad årsredovisning är tillräcklig för att ge en bra bild av företaget och dess verksamhet.

Kanske känner du att K2 duger gott – och då är det såklart K2 du ska ha. Eller också kommer du fram till att det finns många bedömningsfrågor som kräver mer förklaringar i årsredovisningen än vad som ges utrymme för i K2, vilket innebär att du bör använda dig av K3-regelverket.

Driver du ett fastighetsbolag och tillämpar s.k. komponentindelning eller ett bolag som utvecklar immateriella tillgångar, som inte får redovisas i K2? Då ska du såklart hålla fast vid K3. Driver du ett konsultbolag som fakturerar sin tid och har en verksamhet som är ganska straight forward? Då kan K2 säkert vara ett fullgott alternativ i ditt fall.

Vore det skönt att ha någon att bolla med?

Wint är visserligen en automatiserad helhetstjänst, som hjälper dig att slippa mycket av ditt huvudbry kring bokföring helt och hållet (vi gör till exempel ditt årsbokslut och din årsredovisning åt dig – utan extra kostnad). Men vi är också en kunnig partner som gärna ger tips och råd kring våra kunders ekonomi – även merparten av all rådgivning ingår faktiskt i den fasta månadskostnaden.

Kika gärna lite mer på hur Wint funkar eller boka in en kostnadsfri genomgång med våra rådgivare, så kan vi säkert hjälpa dig att få en enklare vardag utan bokföringsångest.

Vill ni ha bättre koll på bolagets ekonomi?

Se hur Wint kan hjälpa er

Mer läsning:

“Företagare: Ligger du rätt i din prissättning?”
“Så kan tjänstebolag skapa tillväxt genom datadrivna beslut”

“Så enkelt är det att byta till Wint – en ny kund berättar”

Få artiklar som denna i din inkorg

Hur skulle Wint funka för dig?

Boka demo!

Vill du få företagstips direkt i din inkorg?

Signa upp för Wints nyhetsbrev!