I vår kampanj ”De Oautomatiserade” som rullar nu, möter ni människor som insisterar på att göra saker "på mitt sätt" eller "det gamla sättet”. Även om det finns enklare metoder att uppnå samma sak. Det må verka tokigt, men faktum är att bakåtsträvande på sätt och vis är en del av vårt biologiska arv.
Rosta bröd över öppen eld på köksbänken eller bjuda in till Teams-möte med hjälp av flaskpost. Situationerna i vår senaste kampanj är dråpliga och övertydliga, men illustrerar en vanlig form av kognitiv bias. En till större delen omedveten process som innebär att vi håller fast vid ett trossystem trots att vi presenterats för en mer effektiv lösning. Vår kropp har helt enkelt en inbyggd försvarsmekanism mot förändring.
Förklaringen till vårt irrationella beteende finns i amygdala. Det låter som något ur Tolkiens böcker men är i själva verket en del av din hjärna och det s.k. limbiska systemet. I denna primitiva del av hjärnan sker kopplingen mellan inkommande sinnesinformation och dina fysiologiska och emotionella reaktioner.
Förändringar tolkas som ett potentiellt hot och frigör hormonerna för rädsla, kamp eller flykt. Anledningen tros vara att våra förfäder levde i en värld full av faror. Minsta prassel i en buske kunde vara ett livsfarligt rovdjur. Individer som lätt blev oroliga förberedde sig för fara. Därigenom överlevde de fler hot, levde längre och fick barn med anlag för oro. Evolutionen har på detta sätt belönat individer som tagit det säkra före det osäkra.
Det är därför människor i en organisation, som ställs inför ett nytt initiativ eller en idé – till och med en bra, med massor av fördelar – kommer att tveka eller stå emot. Det handlar alltså om nedärvda instinkter, inte logik. Våra hjärnor är på gott och ont programmerade att överleva, inte att vara mer effektiva, bekväma eller lyckliga på jobbet.
Apor å andra sidan, är mer öppna för nya metoder. Visar man dem effektivare sätt att uppnå ett mål byter de på studs. Enligt en beteendestudie från Georgia State University, publicerad i september-numret 2019 av Nature Scientific Report, överträffar apor människor i tester av kognitiv flexibilitet.
I studien, som inkluderade 60 människor, 7 rhesusmakaker och 22 capuchinapor, testades teorin att vårt arbetsminne och muskelminne håller oss tillbaka när vi löser problem. Apor och människor fick lära in en metod att uppnå enkla mål och få en belöning. Därefter gavs de en genväg för att få sina belöningar tidigare.
Ganska snabbt visade det sig att vi människor föredrar inövade beteenden snarare än att utveckla nya och effektivare strategier. Makakerna och capucinerna var snabba att acceptera genvägen. För de människor som till slut bytte metod tog det mycket längre tid än för aporna. Ett betydande antal av människorna – nästan en tredjedel – motstod faktiskt förändringen helt. De vägrade helt enkelt släppa den gamla metoden.
Nu kanske du tänker; ”Vad gör det för skillnad om jag använder en gammal metod så länge den fungerar?” Problemet, säger forskare, är att det gamla sättet inte alltid fungerar bäst. Om vi aldrig vågar tänka "utanför boxen”, söka efter och använda nya tillvägagångssätt, fastnar vi i föråldrade, partiska och ineffektiva strategier. Våra instinkter hindrar oss från att utveckla de bästa metoderna på viktiga områden som t.ex. forskning, vård och ekonomi.
På Wint är vi inte lika drastiska, men som vänner av evolution och automatisering har vi svårt att se poängen med att klänga sig fast vid det gamla. Därför vänder vi oss till de mer utvecklade, logiska delarna av din hjärna. De delar som inser att om Wint hanterar företagets ekonomi automatiskt, frigörs tid och resurser för de viktiga, inkomstbringande och förhoppningsvis roliga uppgifter som fick dig att starta företaget från början.
En förenklad modell av hjärnans funktioner har beskrivits så här av den amerikanska neuropsykologen Paul Mac Lean.
Neocortex – Tankehjärnan. Det yttersta skiktet och den senast utvecklade delen av den mänskliga hjärnan. Här uppfattas och tolkas sensorisk information och det är här man hittar förmågan för abstrakt tänkande och logiska processer.
Limbiska systemet – Känslohjärnan. Utgörs av flera ”hjärnkärnor”, bl.a amygdala, hypothalamus och hippocampus. Härifrån kommer många hormonellt styrda funktioner som fruktan, vrede och sexualitet. Det handlar alltså om dina förprogrammerade instinkter och upplevelsen av känslor.
Reptilhjärnan – Överlevnadshjärnan. Hit räknas lillhjärnan och hjärnans stam. Människans äldsta och mest primitiva hjärndel. Den ansvarar för balans och de grova upprätthållande muskelgrupperna. Dessutom styrs många livsnödvändiga automatiska funktioner som blodtryck, andning, temperatur och vakenhet härifrån. Allt i reptilhjärnan handlar om överlevnad. Vän eller fiende? Flykt eller försvar? ”Beslut” som tas blixtsnabbt och främst bygger på nedärvda instinkter, inte på logiska analyser.
