Lär känna Roland
Alltså det är så här, Roland och Birgitta ska flytta. Ni vet hur det är, barnen har flugit ut och plötsligt har det gått ganska många år och det blir färre och färre besök. De har ju egna liv och får hellre besök själva och samtidigt lite barnvaktshjälp.
Och så har ju Rolle alltid haft sin firma, han är redovisningskonsult och han har alltid hjälpt andra på orten med sina affärer. Först på byrån inne i centrum och sen varit egen hemma på kontoret. Helmer på gården var hans första kund och när Helmers son Kjell tog över fortsatte han hos Rolle. Sen dess har det rullat på.
Det är nog så att de flesta en- och fåmansföretag på orten har använt sig av Rolands tjänster. Och när det blivit för mycket att göra har Birgitta hjälpt till om kvällarna. Efter jobbet på skolan då. Det har varit ett företag, ett liv. Och nu är det mest papper och kvitton och massa pärmmetrar kvar. För ärligt så är det ju så att även om Birgitta hjälpt honom blir det ju sjukligt mycket kvitton och papper.
Och allt ska ju sparas i sju år och ja, det blir ju en del.
Där i hörnet är pärmen med alla kvitton från Kjells dieselaggregat. Och någonstans under högen ligger Monikas bokslut från frisersalongen. Det kanske inte är sån ordning heller för den delen, men allt finns här. Om någon behöver något underlag är det bara att säga till. Och ge det ett par, fem dagar för att leta upp det. Någonstans finns det ju.
Alla har alltid varit nöjda med Rolle. Han har skött fotbollsklubbens ekonomi också och ändå haft att göra på andra fronter. Tänk att han kan så mycket. Fast mest har han ju tagit hand om kvittona. Och samlat in alla papper där kunderna redovisat vad de köpt och sålt.
Fakturor, de räcker ju om de är handskrivna, så något program har ingen behövt faktiskt. Och genomgången av hur allt ligger till, ja någon kanske hade önskat en skriven rapport, men vad är en skriven rapport mot att få det över en kopp kok och en kaka ur den vita Gille-kartongen? Kaffet serveras ju ändå i porslinskopp nu sen Birgitta insåg att plasten inte var så bra för miljön och inte gick att diska heller.
Men nu ska de alltså flytta. Och ska vi vara helt ärliga så är det väl inte bara för att barnen flyttade ut för tio år sedan, det är det ju inte. Visst blev det lite tomt efter dem, ett par rum som inte användes längre till en början. Men Rolle hade ju sina pärmar. Kunderna fortsatte fakturera och systembolagspåsarna med kvitton fortsatte komma in, så visst hade han kunnat fylla även barnens gamla rum med papper, pärmar och bokföringsunderlag. Han har ju sin skrivare också. Och faxen. Så nog hade han kunnat fylla barnens rum, det hade han.
Om det inte hade varit för Wint, då.
Det började med Stefan, IT-konsulten som bott på samma gata som Rolle sedan 80-talet. Han “ville jobba mer digitalt” hade han sagt. Kunde få bokföringen “hanterad i realtid” och “utan att sortera papper och lämna in kvitton” och “till en fast månadskostnad där allt ingår”. Roland hade mest ryckt på axlarna då.
Men sen var det fastighetsmäklaren, hon som sålde huset till Rolle och Birgitta från första början. Wint kunde “sköta både bokföring, provision och handpenning automatiskt” påstod hon. “Alla mäklare jag känner älskar Wint”, skrev hon i ett mail när hon avslutade samarbetet med Rolle. I. ETT. MAIL!
Och så hade det fortsatt. Juristen på hörnet, fotografen vid torget, mäklaren i grannkommunen och managementkonsulten som hade så många stora kunder i Stockholm. Alla hade lämnat honom för Wint “för att slippa bry sig om bokföring”. Vem vill inte bry sig om bokföring!?
Ja, så nu ska de flytta.
Inte alls så mycket för att barnen har flyttat ut egentligen, utan helt enkelt för att de där hyllmetrarna med pärmar som var tänkta att fylla tomrummet efter utflugna barn inte längre såg ut att bli några hyllmetrar. Wint hade digitaliserat bort dem.
Men han förstår förstås. Digitalisering är framtiden och papper och pärmar är kanske inte så himla viktiga trots allt. Det viktiga är ju att bokföringen blir rätt och att företagaren kan få koll på sin ekonomi. Så Wint är nog det bättre alternativet egentligen. Framtidens bokföringstjänst. Samtidigt måste väl kvittona sparas ändå? Han kanske kan ha kvar några kvitton, om det skulle bli aktuellt att starta upp igen, man vet ju aldrig. Men det behövs ju inte ett hus för det.
Och det blir nog dags att gå i pension samtidigt. Så blir det lite mer tid med Birgitta och barnen, och barnbarnen. Jo, Rolle kanske kunde hållit igång lite till, men när alla ska ha det i telefonen eller var de nu ska ha sina kvitton får det bli så här. Dessutom har alla andra “grabbar” på läktaren redan gått i pension. Och fotbollslaget har han kvar, han är ju ändå kassör.
Det är helt enkelt dags att flytta. Dags att lämna plats för andra. Huset ligger ute till försäljning. De anlitar såklart samma mäklare som sålde villan till dem en gång i tiden. Hon är ju duktig. Och snabb. Kan lägga mycket mer tid på sina försäljningar nu när hennes assistent använder Wint.
Det blir nog bra det här. Det blir det nog.
